Alla inlägg under april 2015

Av Natali - 16 april 2015 19:32

Jag har många i min omgivning som bryr sig om mig, ja det är ju faktiskt så. Ett tag så kändes det som jag var rätt ensam i mitt liv om jag då tänker på mitt sociala nätverk. Men så är det inte. Tror egentligen aldrig att jag riktigt varit så ensam som jag trott, jag har bara inte vågat och inte kunnat se det. En del av mina vänner stöttar ju mig (eller stöttar gör ju de alla kanske) men med de tankarna att jag ska bli pigg och frisk och allt ska bli bättre.


Ja, jag förstår tanken. Utsikten att vara sjuk, inte kunna jobba osv är ju inget någon strövar efter. Men när man då får frågan hur man mår, svarar:  -nä, idag är det inget bra. Nu blir jag bara tröttare o tröttare och har ännu mera ont. Då kommer stöttningen men tankarna att oh vad tråkigt, du ska ju må bra, nu måste du se till att börja må bättre.


Tanken där är ju god. Pigg o altert och postitiv. Att bli bättre och friskare.


Men när man, som jag faktiskt gjort nu, passerat över 1.5 år och nu väntar på diagnoser (som just nu bara är ev för lite till ska uterslutas först) som är livslånga, som inte kommer innebär att jag någonsin blir frisk, pigg, bättre och så där klämkäck som alla verkar vilja, då är det inte rätt läge att få höra de där orden att man ska bli pigg och frisk! För jag börjar ju så smått förbereda mig på att jag faktiskt aldrig kommer bli återställd.


Nu får ni inte missförstå mej. Självklart finns alltid önskan kvar att jag någon gång ska kunna må bra, vara pigg, slippa ha ont, kunna orka det jag vill! Men ser inte sannorlikheten att det kommer kunna hända! Läkaren har nu också börjat skriva in att jag ev kommer återfå del av arbetsförmågan, absolut inte hela. 


Så med fibron i botten, och nyss bortopererad giftstruma väntar jag nu på tre diagnoser till, som en del redan står på sjukskrivningen, men inte som diagnos. Jag vill ju få klart, få diganoserna, få reda ut vad jag kan och inte kan (just nu ska jag vara glad om jag fixar allt jag vill här hemma) och då ha något att rätta mitt liv efter. Då kan jag hitta tillbaka till den glädjen jag kan ha i mitt liv. Att se det postitiva jag får i "mitt nya liv". 


Tänker ju att om jag, som jag faktiskt gjort sista året, bara går och väntar på att kunna bli frisk, så får jag inget liv. Om jag vara väntar på att leva, så tar livet slut utan att jag fått leva. Så jag måste nu ta tag i mitt liv, som jag har nu. Leva det efter min förmåga jag har nu. Hoppas att det kanske blir bättre någon gång, men inte räkna med det och gå och vänta på det.


Så jag vill inte att du önskar att jag ska bli pigg och frisk, jag vill att du bara ser mej som jag är. Jag vill inte att du ska tycka synd om mig, absolut inte. Jag vill bara att du accepterar mej för den jag är, där jag är i mitt liv. Jag vill börja leva mitt liv där jag är nu utefter de möjligheter jag har nu inte något som kanske, kanske, kanske kan komma!


   

ANNONS
Av Natali - 11 april 2015 15:01

Jag har tagit det beslutet att jag slutar helt med hästar. Har nog tagit ett helt år. Länge har jag funderat på att hitta medryttarhäst, delfodervärd, träna andras hästar och har ju haft förmånden att hjälpa lite i ett travstall. Men har insett att min kropp inte fixar det alls. Jag behöver min lilla styrka till annat.


Då hästarna har varit en stor del i mitt liv så har det tagit tid. Men det här beslutet rätt. När jag väl bestämt så brukar det oftast kännas rätt. Även om det emellanåt känns tungt så vet jag att just nu är det rätt beslut. Det finns annat som kommer på prio listan före. 


Men är det en häst jag saknar så är det Hugge. Han var väldigt speciell.   


 


Dessutom så har jag nu två vårar i rad reagerat med någon slags allergi. Så även mot pälsade katter. Jag har dock inte kännt någon allergi mot just hästar, men omgivnigen runt med damm och hö. Jag vill verkligen inte bli allergisk på allvar för något mer än jag är.


Nu längar jag bara till att få flytta in till nya lgh , näta in balkongen och få börja bo in mig. Har dock inte börjat packa än, men köpte några flyttkartonger igår. Nu har jag inte så jätte mycket saker i lgh jag bor, så härifrån kommer väl flytten att bli rätt snabb, bara kortonger och två trådbackar. Allt annat i möbelväg finns uppe i holmlund. 



 




  

ANNONS
Av Natali - 9 april 2015 23:52

Jag har så smått börjat acceptera för mig själv att jag är sjuk. Alltså inte på något sätt dödligt sjuk eller allvarligt sjuk. Men så pass sjuk att jag inte kan göra det jag vill eller det jag brukade kunna göra.

Jag vill så mycket.

Jag vill vara duktig och hjälpa.

Jag vill hjälpa andra, så jag blir omtykt.

Jag vill vara social och hälsa på vänner.

Jag vill att vänner ska hälsa på mig.

Skulle jag få välja själv så tror jag att jag nästan aldrig hade varit ensam eller sysslolös.


Har sakta börjat återhämta mig efter en familjetripp upp till ammarnäs. Första utfykten på väldigt länge med Milton och första utfykten med min familj, mina syskon och min mor. Det var riktigt roligt att åka slalom igen. Kände ju, till och med innan vi började åka, att det var för mycket aktivitet. Men jag ville. Jag vill så gärna äntligen få göra något. Ville att Milton skulle få en helg i fjällen och ville vara med familj. Har ju aldrig åkt iväg på saker med andra, ja, minns inte riktigt senast, men nog är det i alla fall massa år sedan jag var på någon slags semester aktivitet. Ja, pratar vi sen "semester" så var det förresten 10 år sedan. Då jag var jag ju över till usa. Men det var ju tio år sedan det....


Nåja, jag ville verkligen inte bli dålig nu efter en helgs skidåkande. (Jag åkte ju inte hela tiden förstås). Insåg att så länge jag gick på adrenalinet och inte kopplade ner kroppen så kunde jag skjuta upp kraschen. Så hela måndagen funderade. Men sen kom det. 


Jag har några diagnoser som jag hoppas få blir utredd runt, vilket jag själv är rätt jätte säker på att de stämmer in på mig och allt runt kring. Bara frågan om jag kan få hjälp från läkare och sjukvård. Jag hoppas.


Men snart, snart, väldgt snart flyttar jag! Så underbart och så glad är jag. Äntligen. Ska bli så otroligt skönt att kunna få koppla av. Kunna ha utrymme, både för livet och för milton. Kunna få inreda som jag vill och planera boendet som jag själv vill. Har så många inredningsplaner. Har bilder i huvudet hur jag vill ha det, jobbar jag sakta på det, så kanske det kommer dit en vacker dag. Steg ett blir att i alla fall flytta in.


Jag ska dessutom köra lastbil igen. Ja, det krävs en kattutställning för det. Blev omfrågad om jag kunde hjälpa med transport av de största grejorna till utställningen. Till det krävdes en lastbil, så de frågade mig. Känns jätte roligt. Blir bara en enkel bil, så känns som det blir rätt enkel start. Har jag dessutom väldigt tur får jag hyra lastbilen till min flytt helgen efter. =)



Presentation


Välkommen. På denna sida kan ni läsa allt från glada rader till elände. Jag tar upp funderinga som jag stöter på i mitt liv och reaktioner och reflektioner över det samhälle vi lever i. Ingen politik, ekonomi eller världsnyheter, bara rena vardagen!

Fråga mig

0 besvarade frågor

Lämna ett avtryck här.

Senaste kommentarerna

Kategorier

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ nattaskaserier med Blogkeen
Följ nattaskaserier med Bloglovin'

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015 >>>

Arkiv

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se